Sondag 5/10
Efter en lång, men smidig resa har vi funnit oss tillrätta i Bombay. Förväntansfullt, ibland lite nervöst har vi tagit våra första trevande steg i Indiens största stad.
Bombay är en märklig stad. Men inte märklig som väntat. Vi hade väntat oss ett hektiskt myller. Och kanske är det för att det är söndag, men något sådant har vi inte märkt av. Visst är här mycket folk. Och visst är det kaos på många sätt. Men allt följer en sakta lunk. Tempot på gatorna är förvånande lågt. Människor möter varandra med respekt. Sitter ned tillsammans i gathörnen. Somliga för att gathörnen är deras hem. Andra för att vila. Uppenbart välbeställda människor med nya, rena kläder sträcker ut sig vid sidan av vad man kan frestas att kalla tiggare. Men få tigger. De umgås. Äter. Vilar. Fördriver tiden.
Att människor lever sida vid sida, i rikedom och misär, det hade vi på förhand läst oss till i böcker. Men cyniskt tagit för givet att det handlar om att hänsynslöst blunda för den andras lidande. Bombays gator är något annat.
Vi bor på ett bra hotell. Rent och snyggt. Nyrenoverat med fräscht badrum och AC. Det är dyrt, men guld värt att ha någonstans att fly undan. För vi stressar inte. Vi är inte är på en weekend, och måste inte skynda oss för att se så mycket som möjligt så fort som möjligt. Vi har bestämt oss för att ta dagen som den kommer. Smälta intryck. Uppleva och anpassa oss. Dra oss undan när vi vill. Vila. Dricka vatten. Duscha. Bombay är en klibbig stad.
Imorgon skall vi fortsätta ta in staden. Promenera i andra områden. Inte jetlag-sova bort den extremt tidiga solnedgången.
